de krökta ytornas geometri

i den lilla inre hallen har vi haft ett riktigt kaoshörn bakom det röda sammetsdraperiet. där har vi förvarat allt ifrån arbetskläder till flyttfiltar, rattmuffar och kylväskor; dvs allt sånt där som inte riktigt hör hemma någonstans. 

av någon outgrundlig anledning hade förra ägarna valt att placera draperiet utanför(!) dörrkarmen så man ständigt påmindes om kaoset där bakom som skymtade i glipan varje gång man gick förbi. till slut bestämde vi oss för att göra något åt eländet. fem vita hyllplan med konsoler beställdes från ikea. och några veckor senare dök dom äntligen upp med posten. himla smidigt att slippa åka hela vägen till malmö och trängas på varuhuset, speciellt så här i coronatider, men varför det ska behöva ta sån evinnerlig tid att få hem med posten är en gåta. och för en gångs skull är det inte posten som är flaskhalsen...

 efter att ha knackat lite på väggen upptäckte vi vad som förmodas vara den enda väggen i hela slottet som inte består av gråsten eller betong. då det ligger en garderob på andra sidan hade någon uppenbarligen valt att spara lite på krutet ifråga om hållfastheten. något snopna insåg vi att våra tilltänkta skruvar med plugg som vi köpt inte alls passade för ändamålet. således försenades projektet medan vi letade efter gipsexpandrar och tillhörande tångverktyg.

 andra glädjebeskedet kom när vi skulle montera ner den gamla hyllan. det visade sig nämligen att den inte bara vara skruvad i kortväggen, utan även limmad så rejält att en stor bit av putsen följde med på kuppen. således fram med spackelspaden! väl hemma några dagar senare med två påsar gipsexpandrar, kunde vi konstatera att huvudena på expanderskruvarna var en halv millimeter för stora för att passa i ikeas nyckelhålsformade konsolfästen. återigen försening medan matte letade efter skruvar med mindre huvuden. 

slutligen var det så äntligen dags att ta fram tumstock, vattenpass och borrmaskin. då upptäckte vi ett den högra väggen lutade något förskräckligt inåt - avståndet mellan väggen och den nedersta konsolen var 10 cm, men när man kom upp till den översta var avståndet blott 7 cm. tur att vi mätte med vattenpass på den ledden också! en av kuriositeterna med att bo i ett hus från 1500-talet är nämligen att det helt saknar räta vinklar eller lodlinjer.

när vi sen, efter idogt skruvande, lade på hyllplanen noterade vi att även golvet lutade kraftigt nedåt i högerkanten, vilket tydligt syntes om man jämförde golvsockeln med den nedersta hyllan. 

och för att fullända det hela var inte heller den bakre väggen ens någorlunda plan, utan välvde sig lätt utåt i mitten, vilket resulterade i oönskade glapp mellan hyllplanen och väggen i de båda bakre hörnen på alla fem hyllorna.

nåja, väldigt mycket snyggare blev det i alla fall med alla sakerna prydligt ihopvikta på hyllorna. hur länge det håller sig så där är väl en fråga vi kan spara till ett senare tillfälle...

och med ett nytt, längre och bredare draperi (utan glapp vid dörrkarmen) behöver man ju inte ens störa sig på att allting lutar där bakom...

värre är det då med dom nyuppsatta hyllorna i köket. för antingen är gjutjärnskonsolerna vi köpte väldigt långt ifrån 90 grader, eller så buktar den här väggen också ut något förskräckligt på mitten (fast vertikalt den här gången). jag gissar nog på det senare då vi har likadana konsoler på en annan vägg och där ser det faktiskt bra ut... perfektionist får man inte vara här hemma i vart fall.