en milstolpe i tillvaron har uppnåtts! något helt i paritet med månlandningen -69. vi har äntligen flyttat tillbaka upp i vårt eget sovrum igen, efter nästan 11 månader nere i gästrummet! duncan vill fortfarande inte ens försöka att gå i trappan, men han har mer och mer börjat sova ute i stora hallen tillsammans med angus, och seamus sover redan på övervåningen i vardagsrummet ihop med fergus. husse kände att nu var det på tiden att vi gjorde slag i saken, och det verkar gå bra. än så länge har duncan inte vaknat mitt i natten och pipigt övergivet där nere, han har ju oftast sällskap av minst en annan hund utom i undantagsfall. känns skönt men konstigt att vara tillbaka i himmelssängen igen. nu får jag liksom vänja mig om vid stora sovrummet med ny säng och ny miljö. har hunnit boa in mig i gästrummet så till dess milda grad att det känns som jag är borta på besök.
men i och med detta står ju vårt fina gästrum äntligen ledigt för besökare! skulle dock vara finare utan alla stora anskrämliga hundsängar, som fortfarande står kvar där nere och förstör illusionen av "sköna hem" och "gods&gårdar". hundarna gillar nämligen att vara där inne på dagarna och jag tror att duncan kanske går in och lägger sig där ibland på natten. kanske när han saknar matte lite extra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar