vi hade förvisso blivit förvarnade, men vi hade bara skrattat och sagt att nej, det händer inte oss, inte vår hund. men plötsligt har det drabbat oss också. helt utan förvarning. det kom så plötsligt att vi stod helt handfallna. fergus har börjat matvägra. något som tydligen händer i puberteten när kroppen är så full med hormoner att hjärnan har annat att tänka på än uppblött torrfoder. här syns resterna efter fergus frukost i morse. efter att motvilligt ha rest på sig och gått ut i köket, åt han blott halva skålen innan han gick raka vägen in i sovrummet och lade sig i sängen igen. instinktivt är det lätt att hemfalla åt domedagstankar, som att han måste vara allvarligt sjuk och nära döden. vår hund som varit så matfixerad att hungern varit i det närmaste obegränsad dygnet runt oavsett portionsstorlek. så sent som igår kväll var allt precis som vanligt...
men efter att ha sovit en timme till och sen varit ute på en försenad morgonpromenad, var aptiten tydligen återställd. nu kan man återigen spegla sig i matskålen, som sig bör. *phew* kanske för tidigt att blåsa faran över, men ska man se något positivt med det hela så löser det (åtminstone för tillfället) problemet med hans hetsätning. ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar