här hemma har vi stora glasräcken på övervåningen som vetter ner mot vardagsrummet på våningen under. glasräckena är självklart småskruttarnas favorittillhåll (näst efter trädet), vilket brukar resultera i massvis med svåråtkomliga pluttar på utsidan av glaset (som bara kan torkas med hjälp av livsfarligt vinglande på stege) samt i drivor nere på vardagsrumsgolvet. för att försöka mildra dessa bombräder något har vi brukat hängt upp några gamla handdukar på glasräcket när småbarnen är ute och flyger. detta har inte funkat något vidare då deras pluttar visat sig vara utanför handdukarnas räckvidd. idag kände sig matte extra smart och belåten efter att ha hämtat ett par klädnypor och istället gjort små uppsamlingsfickor (inspirerad av bebisars haklappar). men frågan är om inte zima var än mer belåten med sig själv och sin nya sittplats... :P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar