upptäckte i förmiddags en hel hög med självsådda små penséer som fortfarande blommade för fullt utanför husknuten. trots bistra minusgrader på nätterna och ibland även under dagarna (igår hade vi -5°), stod dom där tålmodigt i snålblåsten och såg ut som att det fortfarande var sommar. dom fick mig att le och längta efter varmare dagar. jag vet ju att dom kommer, även om våren just nu känns hiskeligt långt borta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar