de flesta gånger man tar fram mobilen för att försöka ta ett kort eller två brukar mest resultera i bilder liknande nedan - en suddig zima, mer eller mindre utanför bild, som gapar åt kameran. så vidare värst fotogenic är hon knappast.
därför blir man ganska nöjd när man någon enstaka gång lyckas få till en bild som den här, trots den föga smickrande kala magen (kanske borde hålla mig till porträttformatet istället?).
här sitter zima på favoritplatsen vid husses (eller mattes) kind. där kan hon sitta i timmar och bara grumsa med näbben och ha det bra, det lilla gostrollet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar