dubbleringsmodellen

till mattes stora lycka blev det två valpar på samma gång - en seamus och en duncan! så nu har vi gått från en till två, till fyra hjorthundar på tre år - ganska bra tillväxt med andra ord! nu dubbelt så underbart här hemma och en dröm som gått i uppfyllelse, men också dubbelt så trixigt emellanåt. som det här med rumsrenhetsträningen till exempel. ibland är det stört omöjligt att få ut två valpar genom dörren samtidigt. när man lyft ut den första pipande valpen, kissar den andre på köksgolvet under tiden. och när man lyfter ut valp nummer två, passar den första på att springa in igen och kissa på hundfällen. första dygnet hade vi väldig otur med vädret - spören och rejäl åska - inte så lätt att träna små valpar då. därefter har det gått betydligt bättre och vi har lyckats avvärja fler kissolyckor inomhus, men hade en nummertvå-incident i förmaken mitt under matlagningen igår kväll. men jag tror faktiskt att dom börjar fatta galoppen. när matte lyfter ut grynen mitt i natten, går dom raka vägen till gräsmattan och kissar, sen vill båda direkt tillbaka in igen...

fergus reaktion på de nya flockmedlemmarna är något sval. han morrar lite på dom och sen drar han sig undan på övervåningen. stör inte kungen när han vilar! angus däremot har axlat rollen som lekfarbror och småkillarnas beskyddare. han låter sig gärna jagas genom hallen och på gräsmattan med smågrynen skuttandes efter sig. och ska det ut och nattkissas följer angus med och håller vakt ute på grusplan.  

men det där med att ligga nära är faktiskt inget för angus (nedanstående idyll varade blott tjugo sekunder).

ska det gosas får man gå till matte istället...